Bidragsbrott hotar välfärden– “stort läckage”
SverigeÅrligen betalas mellan 8 och 20 miljarder kronor ut felaktigt i bidrag. Nu levererar en utredning förslag på hur man ska få bukt med välfärdsbrotten.
Om vi inte får kontroll på fusket kommer medborgarnas vilja att bidra till välfärden att sjunka drastiskt.

ANNONS

TT

13:34 – 15 jun, 2022

Den slutsatsen drar Amir Rostami, kriminolog och regeringens särskilda utredare för den utredning som ska ta fram åtgärder för stoppa bidragsbrott.

– Jag skulle vilja säga att det finns ett stort läckage i vårt välfärdssystem och att det är ett samhällshotande problem, säger han.

På onsdagen presenterades en delredovisning med flertalet förslag på hur man ska gå till väga för att reducera felaktiga utbetalningar. Det finns privatpersoner som medvetet fuskar, men bidragsfusk har även blivit en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten.

ANNONS

– Vi behöver ett helhetsgrepp och omfattande förändringar, konstaterar Rostami.

Inför sanktionsavgifter
Den första åtgärden som Rostami föreslår är att man inför sanktionsavgifter för de som fuskar.

Om en person får en förmån utan att ha rätt till den ska myndigheterna som vanligt kräva tillbaka pengarna, men också lägga på en straffavgift på 25 procent.

– Om man har gjort fel på grund av hälsa, ålder eller liknande förhållanden ska man ha möjlighet att slopa avgiften.

Allvarligare bidragsbrott ska även i fortsättningen anmälas till brottsutredande myndigheter, säger Rostami. Men polisen har inte tillräckligt med kompetens eller resurser.

– De som begår organiserade brott är specialister. De behöver mötas av specialister på brottsbekämpning. Vi har sådana på Ekobrottsmyndigheten.

Rostami föreslår alltså att stärka Ekobrottsmyndigheten och flytta ansvaret för bidragsbrottsutredningar dit.

Rostami framhåller också vikten av en tydlig uppföljning av åtgärderna, något som han vill ge Ekonomistyrningsverket i uppgift.

Stor samsyn
Under de senaste åren har många utredningar och kartläggningar för att få bukt med bidragsbrotten lagts fram. De har enligt Rostami bidragit till viss förbättring, men det finns fortfarande mycket kvar att göra.

ANNONS

Till exempel leder få bidragsbrott till åtal eller fällande dom. Han menar att samhället reagerar för långsamt – eller inte alls – på överträdelserna.

Därför hoppas Rostami att den stora samsynen på problemet ska leda till att utredningen får stort genomslag.

– Jag hoppas att helheten går igenom och att man inte bara tar delar av den. Jag tror att helhetspaketet som sådant är mer slagkraftigt.

Nästa fas av utredningen ska ta fasta på förebyggande åtgärder. Man ska bland annat se över möjligheten att upprätta exempelvis bidragsspärrar eller näringsförbud.

Några fakta om bidragsbrott
Mellan 8 och 20 miljarder kronor betalas årligen ut på felaktiga grunder till privatpersoner eller företag som lämnar fel uppgifter till utbetalande myndighet.

Under de senaste tre åren anmäldes mellan 21 000 och 27 000 bidragsbrott. 40 procent av dem lagfördes.

Mindre än 5 procent av de bidragsbrott som lagförs är grova bidragsbrott.

Källa: Amir Rostami

Musso